För personer med läsnedsättningar, alltså funktionsnedsättningar som gör det svårt att läsa text med hjälp av ögonen, har den samhälleliga digitaliseringen medfört både utmaningar och möjligheter. Till exempel uppstår problem när digitala tjänster och miljöer har utformats utan hänsyn till användare med läsnedsättningar. Samtidigt har just digitala hjälpmedel skapat bättre möjligheter för personer med läsnedsättningar att få tillgång till ett större utbud av texter och dokument.

Idag saknas grundforskning som belyser tillgänglig läsning ur ett användarperspektiv, det vill säga som en del av vardagsliv, utbildning och arbetsliv. I projektet utforskas användningen av digitala läshjälpmedel som möjliggör lyssnande läsning, såsom talböcker, ljudböcker, skärmläsare och talsyntes. Projektet bygger vidare på en studie som genomförts i Australien och kommer att bygga på kvalitativa intervjuer med studenter med synnedsättningar vid svenska universitet och högskolor.

Teoretiskt bygger projektet på forskningstraditionen kritisk läsforskning, där läsning förstås och studeras som en socialt, materiellt, institutionellt, historiskt och politiskt situerad praktik. Vidare utgår studien från den sociala funktionsvariationsmodellen, enligt vilken funktionshinder uppstår då personer med funktionsnedsättning (som synnedsättning) inte ges samma sociala förutsättningar som personer utan funktionsnedsättningar, till exempel när texter publiceras i otillgängliga format. Studien har därmed som utgångspunkt att funktionsnedsättning är en övergripande social förutsättning för läsning, tillsammans med genus, klass, språkbakgrund, utbildningsbakgrund, socio-ekonomiska förutsättningar, ålder, samhälleligt stöd etc.