Marita Flisbäck

År 2006 disputerade jag i ämnet sociologi. I avhandlingen ”Att lära sig konstens regler. En sociologisk studie av osäkra framtidsinvesteringar” analyseras konstnärliga karriärvägar ur ett klass- och könsperspektiv. Idag är jag professor i sociologi. Jag är vetenskaplig ledare för Centrum för välfärdsstudier, CVS.

Generellt har mina forskningsintressen handlat om makt och utsatthet, existentiell mening och erkännande i yrkes- och arbetsliv och i relation till välfärdssamhällets förändringar. Konkreta forskningsområden är konst- och kultursektorns arbetsliv, kulturellt entreprenörskap, välfärdssamhällets förändringar, status och erkännande i yrkeslivet, ett förlängt arbetsliv och med särskilt fokus på hur yrkeslivets meningsdimensioner framträder i relation till pensionering och åldrande. Analyserna utgår ofta från feministiska perspektiv, kultursociologiska klassperspektiv och existenssociologiska perspektiv. Det sistnämnda perspektivet introducerade jag för den svenska läsekretsen i boken När livet går bort, när livet kommer till. Existenssociologiska betraktelser av konstnärligt arbete, familjebildning och anhörigförlust (Studentlitteratur, 2014). Perspektivet har senare vidareutvecklats med kollegor, bl.a. i boken Farväl till arbetet. Sociologiska perspektiv på meningen med att gå i pension (Nordic Academic Press, 2017).

Forskningsprojekt

För närvarande arbetar jag i forskningsprojektet ”Föräldraförsäkringens betydelse för att forma en jämställd och rättvis vardag. En fråga om klass?” som leds av fil. dr Sofia Björk (Göteborgs universitet) och finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FOTRE). Här undersöker vi ur ett klassperspektiv hur jämställdhetspolitikens främsta verktyg: Föräldraförsäkringen, motsvarar föräldrars försök att skapa en jämställd och rättvis vardag. Vilka definitioner av jämställdhet och rättvisa utvecklas över tid i föräldrablivandet och hur motsvarar dessa officiell jämställdhetspolitik?

Tillsammans med universitetslektor Margareta Carlén arbetar jag i projektet ”Hybrida organisationer som verktyg för hållbar platsutveckling”, en pilotstudie som finansieras av Centrum för välfärdsstudier (CVS) och leds av mig. Studien bidrar med kunskap om hur social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet kan formas underifrån och leda till utveckling i landsbygdskommuner. Studiens konkreta exempel är orten Uddebo i Tranemo kommun. Frågorna om platsutveckling och hållbarhet relaterar vi till människors försök att skapa existentiell mening. Jag har nyligen medverkat i forskningsprojektet ”Aktiveringsstrategier i svensk välfärdspolitik 1990-2015” som leds av docent Mattias Bengtsson (Göteborgs universitet) och finansieras av Vetenskapsrådet. Projektet studerar aktiveringsstrategier inom svensk arbetsmarknadspolitik och socialförsäkringssystem och ger bl.a. en sociologisk förståelse för välfärdsstatens omvandling mellan 1990 och 2015.

Avslutade forskningsprojekt

Av de forskningsprojekt som avslutats kan nämnas ”Konstnärliga karriärer och familjebildning. En uppföljande studie av osäkra karriärvägar”, finansierat av Vetenskapsrådet, där jag var projektledare. Syftet med projektet var att förstå hur familjeliv inverkar på yrkesverksamheten och hur familjeliv, fritid och ekonomi påverkas av konstnärliga yrkesval. I den nyligen avslutade pilotstudie ” Handledarnas drivkrafter. PLUS-projektet som ett fall av meningsskapande, erkännande och kunskapsöverföring då det är dags att säga farväl till arbetet”, studerades äldre, nyligen pensionerade läkare som fortsatt arbeta som grupphandledare vid ett introduktionsprogram för medarbetare som är utlandsutbildade. I studien, som finansierades av FORTE AgeCap (Centrum för åldrande och hälsa, Göteborgs universitet) och Västra Götalandsregionen, analyseras hur äldre kan besitta en vad vi kallar yrkes-livs-kompetens, sprungen både ur yrkeserfarenheter och mer allmänna livserfarenheter.

Ett annat projekt, som nyligen avslutats, är: ”Efter Hultsfred. Kulturella entreprenörer i spåren av festivalen”, som letts av professor Mats Trondman, finansierat av Familjen Kamprads stiftelse. Här analyserar jag den betydelse som existentiella meningsfrågor kan ha för formandet av kulturellt entreprenörskap och vilken betydelse sociala och kulturella entreprenörskap kan ha för utveckling av lokala platser.

Undervisning och övriga uppdrag

Sedan mitt första år på forskarutbildningen 2001 har jag har varit aktiv som universitetslärare. Sociologisk analys, teori och teoretisering, frågor om ett värdigt arbetsliv, social hållbarhet, ojämlikhet och livsvillkor, yrkes- och utbildningsval, arbete- och familjeliv, arbetslivets förändring har varit centrala ämnen. Jag har handlett doktorander både i sociologi och tvärvetenskapliga ämnen. År 2011 erhöll jag STINT stipendiet “Excellence in teaching”, vilket gav mig möjlighet till att utveckla mig i min universitetslärarprofession då jag under en termin var gästlärare vid Smith College, Massachusetts, U.S.

Jag är ledamot i skriftserien Arbetsliv i Omvandlings redaktionskommitté. Av de utredningsuppdrag jag haft kan  nämnas att jag åt Konstnärsnämnden utfört en omfattande undersökning om konstnärliga yrkesutövares arbets- och inkomstförhållanden.

Till forskarens publikationer i DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet)

Avhandlingstitel

Att lära sig konstens regler. En sociologisk studie av osäkra framtidsinvesteringar.