Goda exempel har efterlysts där medborgarnära samarbeten utgör komplement till offentlig vård. Samtidigt saknas forskning om vad som ligger till grund för liknade ideella engagemang.

I projektet studeras Amningshjälpen, en civilsamhällelig organisation som främjar och stödjer amning. I Sverige arbetar en betydligt större andel oavlönat inom civilsamhällelig verksamhet än i andra europiska länder. Att studera drivkrafter bakom ideellt arbetet är väsentligt för att förstå förutsättningarna för den relation där civilsamhälleliga aktörer utgör stöd till offentliga välfärdsuppdrag.

Amningshjälpen är en ideell organisation i Sverige som stödjer kvinnor som vill amma. Organisationen utför ett centralt välfärdsuppdrag som kompletterar välfärdsservice, tidigare utförd av vårdens professionella aktörer. Men en förutsättning för att detta informella kontrakt är hjälpmammornas ideella arbete.

Syftet är analysera erfarenheter och drivkrafter som ligger till grund för hjälpmammornas ideella insatser och relatera dessa till frågor om existentiell mening. Projektets andra syfte är att analysera hjälpmammornas insatser som en fråga om välfärdsstatens förändrade roll och hur samhällsansvar kan fördelas i praktiken mellan medborgares ideella insatser och professionell offentligt finansierad vård.

Projektet kombinerar existentiell vårdvetenskap och existenssociologiska perspektiv. Existenssociologin studerar hur sociala fenomen är relaterade till människans sökande efter mening och undersöker hennes försök att hantera livets obegriplighet. En annan är att frågor om existentiell mening kan förstärkas i kritiska situationer i livet, såsom föräldraskap och amning. Inom existentiell vårdvetenskap studeras existentiella fenomen relaterade till människors liv och som har betydelse för hälsa, välbefinnande och vårdande.

Metodologiskt anläggs en livsvärldsansats där ca 15 hjälpmammor intervjuas. Intervjumaterialet kompletteras med en litteraturstudie om välfärdsstatens transformering och civilsamhälleliga aktörers kompletterande roll. På så vis relateras engagemanget till en bredare fråga om hur samhällsansvar kan förhandlas processuellt och till följd av existentiella erfarenheter av vård och välfärdsservice.