Kvalitetsarbete för forskning

Kvalitetssystemet för forskning utgör en del av högskolans sammanhållna kvalitetssystem för utbildning och forskning. Syftet är att säkerställa att kvalitet och kvalitetsutveckling av den forskning som bedrivs vid högskolan genomförs på ett systematiskt sätt. Högskolan har tagit fram en kvalitetshandbok för alla anställda som beskriver de praktiska delarna som kvalitetsarbetet inkluderar inom ramen för vårt kvalitetssystemet för forskning.

Högskolan i Borås profilering med kompletta miljöer ger i ett nationellt såväl som i ett internationellt perspektiv mycket goda förutsättningar till att vara ledande inom ett antal områden. Arbetet handlar om att inom samtliga områden erbjuda utbildning från grundnivå upp till avancerad nivå och forskarstudier. Högskolans mål är att erbjuda kompletta akademiska miljöer där forskning och utbildning förutsätter och berikar varandra samt där samverkan med omvärlden och en prioritering av hållbar utveckling genomsyrar verksamheten. Kvalitetssäkring av forskning säkerställer att det finns goda förutsättningar för såväl stabilitet som förnyelse i forskningsverksamheten.

Högskolan har valt att implementera kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning utgående från följande ramverk:

Högskolelagen, (HL)
Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF:s) ramverk, som innehåller grundläggande komponenter samt teman och förutsättningar som kvalitetssystemet ska täcka
Europeiska stadgan för forskare (European charter for researchers)
Högskolans mål och strategier

Forskningsverksamheten som sådan har sedan tidigare etablerade och inbyggda former för kvalitetssäkring. Kollegial granskning (peer-review) med skriftliga utlåtanden och seminariediskussion med utsedda granskare (reviewer, opponent, diskutant) utgör grundläggande verktyg. Högskolans eget arbete ersätter eller upprepar inte dessa etablerade metoder, utan är tänkta att ingå i det systematiska arbetet med att säkerställa och utveckla kvalitet i all forskning som bedrivs vid högskolan.

Det systematiska kvalitetsarbetet för forskning vid Högskolan i Borås utvärderas återkommande av Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Syftet med uppföljning och utvärdering, lokalt eller i förekommande fall nationellt, är att kvalitetssäkra och kvalitetsutveckla den forskning som bedrivs.

Kvalitetsprocessens delar

Ovanstående bild av kvalitetsprocessen ger en överblick av hur Högskolan i Borås genom specifika aktiviteter systematiskt säkerställer kvalitet och kvalitetsutveckling av den forskning som bedrivs.

Högskolans kvalitetssystem är uppbyggt av fyra samverkande komponenter som tillsammans bildar en helhet som bidrar till kvalitetsutveckling. Samtliga delar är sammankopplade genom en kontinuerlig kommunikation och dialog som överför den information som genereras av kvalitetssystemet mellan olika nivåer inom lärosätet. Detta gör systemet transparent och skarpt. De fyra komponenterna är:

Förutsättningar
Kontinuerligt kvalitetsarbete
Kontinuerlig uppföljning
Återkommande granskning

Förutsättningar

Förutsättningarna är de utgångspunkter som kvalitetsarbetet grundar sig i. Fundamentet utgörs av forskningens frihet, högskolans värdegrund och den kvalitetskultur som genomsyrar verksamheten i alla dess delar.

Kvalitet i forskningsverksamheten erhålls genom att den är integrerad i medarbetares dagliga arbetsuppgifter och interaktioner. Medarbetare ska vara delaktiga och engagerade i att utveckla verksamhetens kvalitet.

I förutsättningar ingår en systematisk uppföljning och värdering av högskolans forskning samt högskolans resursfördelning till forskning och forskningsstöd.

Förutsättningar innefattar även högskolans processer med att säkerställa ändamålsenlig rekrytering och kompetensutveckling av sina medarbetare, liksom säkerställandet av att rätt information om den forskning som bedrivs når studenter, anställda, allmänhet samt andra identifierade intressenter.

Högskolans forskare har tillgång till rådgivning avseende god forskningssed via ett forskningsetiskt utskott.

Högskolan i Borås har inom ramen för sitt kvalitetssäkringsarbete även anslutit sig till den Europeiska stadgan för forskare och Riktlinjer för rekrytering av forskare.

Högskolans arbete med följande områden är viktigt för att ge forskningen rätt förutsättningar:

Policy, strategier och mål
Ansvar och delegationer
Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse

Aktiviteter som ingår inom ramen för forskningens förutsättningar är till exempel arbete med:

Rekrytering
Kompetensförsörjningsplaner
Forskningsmiljö
Infrastruktur
Sökning av forskningsmedel
Utbildnings-/forskningsanknytning

Tillbaka till Kvalitetsprocessens delar

Kontinuerligt kvalitetsarbete

Genomförandet utgörs av de aktiviteter som dagligen utförs vid högskolan och som påverkar och driver kvalitetsutveckling inom verksamhetens samtliga delar.

Exempel på kontinuerligt kvalitetsarbete ryms inom områden som kompetensutveckling, erhållande av forskningsmedel och publiceringar av forskningsresultat. Därtill kommer det arbete som bedrivs med samverkan, hållbarhet, internationalisering och jämställdhet i fokus. Alla forskare vid högskolan ska involveras i det kontinuerliga kvalitetsarbetet. Kvalitetssäkringsarbetet ska bygga på enhetligt utformade rutiner i så stor utsträckning som möjligt. Enhetlighet skapar tydlighet, jämförbarhet och effektivitet.

Inom ramarna för det kontinuerliga kvalitetsarbetet ingår även utbildningens betydelse för forskningens kvalitet, utveckling och förnyelse. Ett arbete för att förtydliga hur högskolans forskare och undervisande personal systematiskt arbetar med denna fråga pågår.

Aktiviteter som ingår inom ramen för kontinuerligt kvalitetsarbete är till exempel arbete med:

Kompetensutveckling
Samverkan med arbetslivet
Handledning
Internationalisering
Jämställdhetsarbete
Hållbar utveckling
Utbildningens betydelse för forskning (forskningsanknytning)

Tillbaka till Kvalitetsprocessens delar

Kontinuerlig uppföljning

Med kvalitetsuppföljning av högskolans forskning avses det utfall och de underlag som kontinuerligt samlas in och analyseras. Högskolan använder därefter relevant information som genereras av kvalitetssystemets olika delar för att säkerställa att all forskningsverksamhet som bedrivs vid högskolan är av hög kvalitet.

Verksamheten samlar systematiskt in nyckeltal och annan relevant information för analys av de behov som finns på högskolans olika nivåer. Detta görs löpande och ingår i högskolans gemensamma verksamhetscykel.

Uppföljningen inkluderar både kvalitativa och kvantitativa uppgifter, exempelvis bibliometri och olika analyser. Uppföljning görs i samband med verksamhetsdialoger från ledningsnivå ned till enskilda forskargrupper. Ytterligare nedbrytning till varje individuell forskare och medarbetare görs via exempelvis medarbetarsamtal. Nedanstående bild illustrerar hur information är tänkt att flöda från styrelsen ned till den enskilda medarbetaren och därefter tillbaka från den enskilda medarbetaren upp till styrelsen.

Cykeln för systematisk återkoppling

Den löpande kvalitetsuppföljningen följer en vid högskolans fastställd process där uppföljning och spridning av goda exempel utgår från ett systematiskt förarbete. I detta ingår framtagande, beslut och genomförande av aktiviteter.

Den löpande uppföljningen utgör också underlag till de kvalitetsutvärderingar av högskolans forskningsverksamhet som genomförs enligt en fastställd utvärderingscykel.

Aktiviteter som ingår under kontinuerlig uppföljning är till exempel arbete med:

Verksamhetsdialoger
Strategier för forskning & forskarutbildning
Indikatorer
Medarbetarenkät
Utvecklingssamtal/medarbetarsamtal

Tillbaka till Kvalitetsprocessens delar

Återkommande granskning

Genom regelbunden utvärdering granskas resultatet av den forskning som bedrivs vid högskolan. Syftet med dessa utvärderingar är att identifiera styrkor, svagheter och utvecklingsområden. Som underlag för bedömning finns fastställda kriterier, en självvärdering och utfallet av högskolans kontinuerliga uppföljning. Resultatet från utvärderingarna ligger till grund för handlingsplaner där konkreta åtgärder listas. Åtgärder hanteras normalt inom ramarna för den ordinarie verksamhetsplaneringen.

Utvärdering genomförs via extern granskning inklusive audit och utgår från högskolans sex prioriterade forskningsområden. Ett forskningsområde kan bestå av en eller flera utvärderingsenheter. Innan varje granskningsomgång fattas beslut om forskningsområdets utvärderingsenhet(er). En utvärderingsenhet tilldelas en bedömargrupp bestående av externa och interna bedömare.

Utvärderingsprocessen för forskning följer i grunden samma logik som utvärdering av högskolans utbildningsverksamhet och genomförs i en cykel om sex år. Tidsperioden för att utvärdera en utvärderingsenhet i denna cykel är 2.5 år från det att processen initierats till dess att återrapportering skett. Dessa utvärderingar är planerade att sammanfalla och överlappa med utvärderingen av utbildningar inom en given miljö. I relation till miljöns utbildningar kommer forskningen att utvärderas först.

Utvärderingsprocessens fem faser är:

Initiering (maj-december, år 1): Utvärderingsenheter inom forskningsområdet beslutas, bedömningsunderlag tas fram och bedömargrupp utses.
Genomförande (januari-maj, år 2): Bedömargruppen informeras och tilldelas underlag, audit genomförs och bedömargruppen sammanställer en rapport.
Analys (juni-december, år 2): Analys av bedömargruppens rapport varefter handlingsplan upprättas.
Implementering av handlingsplan (januari-december, år 3).
Kommunikation av utvärderingsrapport och handlingsplan sker genom ett högskoleövergripande erfarenhetsutbyte (jan-april, år 3).

Första utvärderingsomgången inom sex-årscykeln påbörjades under hösten 2020.

Tillbaka till Kvalitetsprocessens delar

Kvalitetsutveckling

Kvalitetsutveckling pågår ständigt och integrerat i det kontinuerliga kvalitetsarbetet, via kontinuerlig uppföljning och genom återkommande extern utvärdering. Löpande förs den information som kvalitetssystemet genererar upp och ned i organisationen och binder samman högskolans kvalitetssystem som en helhet. Goda exempel och rutiner ska spridas och kommuniceras mellan högskolans olika organisatoriska delar. Samtliga förbättringsåtgärder ska återkopplas till förutsättningar så att de i sin tur kan följas upp och uppdateras vid behov.

Genom att kvalitetssäkra högskolans forskningsverksamhet och forskningens förutsättningar främjas också forskningens förnyelse.

Aktiviteter inom ramen för kvalitetsutveckling är till exempel arbete med:

Omhändertagande av information genererad från kvalitetssystemet
Spridning av informationen
Kommunikationsplaner

Tillbaka till Kvalitetsprocessens delar

Styrdokument och rutiner

Högskolans ”Policy för Kvalitetsarbetet vid Högskolan i Borås” (dnr 454-19)
Grunden för allt kvalitetsarbete vid Högskolan i Borås.

Högskolans ”Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för forskning vid Högskolan i Borås (dnr 1005-23)Riktlinjerna beskriver högskolans interna kvalitetssäkringsarbete inom forskning och belyser de principer, ansvarsförhållanden och aktiviteter som ligger till grund för arbetet.

Högskolans ”Kvalitetssäkringssystem avseende forskning vid Högskolan i Borås"(Kappa till beslut om dnr 530-19, 531-19, 532-19, 533-19 och 534-19)
Beskriver kvalitetssäkringssystemet för forskning vid Högskolan i Borås.

Högskolans "Handläggningsordning för utvärdering och utveckling av forskning vid Högskolan i Borås" (dnr 960-23)

Högskolans "Utvärderingscykel och regler gällande lokal utvärdering av forskning vid Högskolan i Borås" (dnr 890-19)

Bedömningskriterier för utvärdering av forskning vid Högskolan i Borås, (dnr 316-24)

Vägledande mall för självvärdering av forskning vid utvärdering av forskningsmiljö vid Högskolan i Borås, (dnr 585-20)

Vägledande mall för framtagande av forskningsplan (dnr 1012-19)

Högskolegemensamt uppdrag till forskargruppsledare, (dnr 973-23)